Första rundan kollade vi på hur vi startade upp ett nytt arbetsområde och den här gången bestämde vi oss för att titta på när vi försökte aktivera eleverna som undervisningsresurser för varandra., strategi 5.
Lektionen börjar med att klassen får tycka till och komma med förslag på låtar till skolavslutningen.
Maria är väldigt förberedd och det märks tydligt att lektionen är genomtänkt. De ska idag redovisa sina blueslåtar och under tiden ska eleverna träna två och två på sin låt. Om någon fastnar så hjälper man sin kompis att komma vidare. Efter instruktionen blir det ett organiserat kaos och som slöjdlärare tycker jag att ljudnivån var lite jobbig, men det måste den ju bli om alla ska träna på sina gitarrakord samtidigt på en så liten yta. En grupp förberedde sig tillsammans med Maria och hon håller sig otroligt lugn i detta ljud av en himla massa gitarrljud och oljud.
Sedan säger Maria att det ska bli tyst och det blir det ganska fort. Maria frågar vad klassen har för råd till den nervösa gruppen som ska framföra sin låt.
Direkt när Maria går ut från klassrummet för att göra något sätter de flesta igång att klinka på sina instrument, jättesvårt för klassen att vara tysta. Maria säger några gånger till elever som har svårt för att vara tysta när de ska, men Maria håller sig lugn.
När gruppen fått övat så spelar Maria in dem , men hon är noga med att berätta varför hon gör det och inget konstigt med det.
Andra gruppen redovisar och sedan tredje gruppen. Väldigt olika på eleverna på hur nervösa de är, vissa verkar riktigt besvärade medan andra trivs utmärkt med en mikrofon i handen.
Några elever gick under lektionen ut, antagligen på toaletten och eftersom dörren är låst blir det ett lite störande moment. Vore kanske bättre om man har den upplåst och stänger den men man slipper då att låsa upp den.
Ett nytt organiserat kaos bryter ut när alla instrument ska tillbaka, men det går ganska snabbt. Alla ska sätta sig i en ny halvcirkel och det blir svårare.
Maria avslutar lektionen med att fråga eleverna om de fick hjälp eller kunde hjälpa sin kompis när de övade två och två. Vad lär man sig av det pratade gruppen lite om.
Lektionen avslutas med att stolarna ställs i högar och sen går alla ut.
Om man som lärare kan jobba så att eleverna hjälper varandra så vinner alla mycket på det tycker jag. Man friställer lite tid så att man hinner stanna lite längre hos den man hjälper och det blir mycket mer diskussion och framåtsyftande kommentarer och läraren blir lite mindre stressad och då gladare och duktigare….
Eleverna befäster sina kunskaper genom att förklara för någon annan, men det måste vara ömsesidigt så att ingen blir hjälplärare och inte får något tillbaka, mer än att bara få förklara och befästa hela tiden. Att lösa problem och klura på saker tillsammans är mycket bättre än att klura själv. Ju fler som visar, desto större chans att just den personen förstår.
Som jag skrev i min förra reflektion så hade jag gärna haft musik nu som vuxen, synd man är för gammal för Marias lektioner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar