BFL
Gert och Maria
Lektion 1
Innan lektion 1 bestämde vi oss för att försöka få med alla fem BFL-strategierna men fokusera framför allt på att tydliggöra mål och kunskapskrav, synliggöra lärandet och återkoppling. I det centrala innehållet i religion står bland annat följande:
• Re 7-9
Religioner och andra livsåskådningar Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Re 7-9
Religioner och andra livsåskådningar Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
Re 7-9
Religioner och andra livsåskådningar Huvuddragen i världsreligionernas historia.
Re 7-9 Identitet och livsfrågor Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
De begrepp vi bestämde att de skulle lära sig på första lektionen var Samsara, Brahman, Atman, Karma, Moksha och kastväsendet. Eleverna ska delas upp i grupper och förklara hur begreppen hänger samman och jämföra dem med liknande begrepp i andra religioner. I kunskapskraven för årskurs 9 i religionskunskap står det följande:
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Målet med lektionen är att alla elever ska förstå de begrepp som vi ska diskutera under lektionen. De ska också få större förståelse för det centrala innehållet och vilka kunskapskrav som ställ på dem. Bevis på att de uppnått detta skulle vara den diskussion och de samtal som förs under lektionen.
Genomförande lektion 1
Gert börjar med att visa LPP:n och visar det centrala innehållet och kunskapskraven och förklarar, ger exempel och svarar på frågor kopplade till detta. Grupperna får sen vars ett begrepp som de redovisar för klassen. Eleverna ställer frågor till de som redovisat och hjälper också till att förbättra förklaringarna vilket även Gert gör. Sen får de jämföra vilket likheter och skillnader som finns i de fem olika världsreligionerna beträffande dessa begrepp.
Reflektion efter lektion1
Många elever deltar i diskussionerna och visar att de lärt sig begreppen och hur man kan använda dem för att bättre förstå religionerna och jämföra dem med varandra. Dessa tecken är dock inte lika tydliga hos alla och det är det vi vill förbättra till nästa lektion.
Genomförande lektion 2
Gert börjar med att visa LPP:n och pratar kort om den. Sen skriver han upp de begrepp som de ska arbeta med på denna lektion och de är Synkretism, Diaspora, Dharma, Nirvana, Tre juvelerna, Bodhisattva, Asket, Buddha, De fyra ädla sanningarna och den åttafaldiga vägen. Eleverna dela upp två och två och får i uppgift att förklara vars ett begrepp för klassen. Grupperna redovisar begreppen, svarar på frågor och den övriga klassen och Gert förtydligar vissa svar. Efter det frågar Gert hur många som känner sig säkra på begreppen och det visar sig vara mindre än hälften. De får några minuter på sig att läsa in sig på begreppen och diskuterar dem med sina klasskamrater. Sen delar Gert ut vars en halv A-4 där de ska skiva ner de fyra begrepp de känner sig mest säkra på. De flesta skriver ner mer än fyra begrepp. Två av eleverna verkar lite osäkra men skriver ändå ner fem respektive sex begrepp. När Gert samlar in lapparna börjar flera genast att kolla upp sina förklaringar på datorn. När lapparna är insamlade repeteras begreppen ännu en gång muntligt i klassen. Ingen får svara på det begrepp man fick i uppgift att redovisa. Frågorna delas ut till eleverna och vissa svar förtydligas ytterliggare. Slutligen får eleverna sätta sina pannor ner i bänken och anonymt svara på frågan om de lärt sig något under lektionen och samtliga räcker då upp handen.
Reflektion
Nästan alla elever ”hoppade på tåget” någonstans på vägen och kände sig faktiskt delaktiga och att de kunde bidra i diskussionen. De tyckte verkligen det var intressant och viktigt att ha koll på begreppen. Även de två elever som var mest passiva fick höra begreppen ett antal gånger och lyckades skriftligt visa att de lärt sig merparten av begreppen. Vid utdelandet av lapparna väcktes elevernas vinnarinstinkt och vilja att prestera och på det sättet kommer samlärandet in med en dimension till. Det som är intressant att se är att det blir intresset för begreppen som blir normalen i klassen och det märker de passiva och de som har det lite svårare.
Sammanfattning lektion ett och två
- Tydliggöra mål och kunskapskrav
Detta görs i början av lektionen vid båda tillfällena
- Synliggöra lärandet
Görs vid båda tillfällena t ex genom det oförberedda testet lektion 2 och de muntliga diskussionerna
- Återkoppling
Görs också vid båda lektionerna dels muntligt dels skriftligt
Dessa är de tre av strategierna som syns mest. Aktivera eleverna som lärresurs för varandra görs genom det samlärande som finns på båda lektionerna och aktivera eleven som ägare av sin lärprocess kan det skriftliga oförberedda testet vara ett exempel på
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar